CIJAS blogg-bo
KLIA SIG I ÖRAT MED HANDFLATAN :O
Fick cytostatika med en sänkning till 80% då biverkningarna i fingertoppar och tår blev för hemska! 
Man tänker inte på hur beroende man är av fingertoppar förrän man har så ont i dem att man inte kan göra någonting!
Såna där enkla saker som man normalt klarar blir plötligt omständigt och ger en enbart grym smärta när man försöker. 
Att ta bestick är en omöjlighet så man får hitta egna sätt att hålla besticken!
Att torka sig efter toabesök är ett sjå. 
Att klia sig fungerar inte.
Att ta saker innebär också en stor risk att jag tappar dem lika fort.
Att ta av/på örhängen fungerar inte då motoriken inte fungerar.
Att öppna ett mjölkpaket eller en burk fungerar inte. Så man står där och tittar på det man vill ha i kylen men vet att man kan ändå inte öppna det! 
Att trycka på knappar fungerar inte utan man får trycka med knogen eller handleden om det är större knappar. Blir massor av ovanliga felstavningar i sms och mail!
Att ta på sig strumpor tar sin tid och framförallt stödstrumpor. Kan sitta med tårar som kommer av smärtan innan jag fått på strumporna.
Att öppna/knäppa knappar har jag gett upp helt och får ha hjälp med eller får knapparna vara öppna!
Att få på/av armstrumpan och handsken är stört omöjligt. 
Att peta sig själv i örat för det kliar gör väldigt ont i fingrarna och finmotoriken fungerar inte. Och att klia sig med handflatorna i örat är inte det enklaste 
Att ha täcke på tårna ger enorma smärtor på tårna.
Eftersom finmotoriken också försvinner så är det svårare att "samla" fingrarna när man ex ska låsa en dörr.
Att smörja in sig innebär att man får använda handflatan och det är inte så enkelt när man ex bara ska smörja sig runt näsan.
Att trycka ut salvor från en tub (te.x ögondroppar) fungerar inte.
Att försöka ta upp t.ex en peng du tappat på golvet är stört omöjligt. Testa själv att ta upp en utan använda fingertopparna.
Försök putsa dina glasögon med hjälp av enbart handflatorna och en papperstuss.
Försök håll din tandborste och borsta tänder utan att röra den med översta fingertopparna. Och glöm inte tryck ut tandkräm med handflatorna.
Tår och fingertoppar är väldigt svullna. Skorna känns som om de krymt med 3 storlekar.
Jag kan rabbla upp massor av såna här exempel som man innan varit så van vid att klara utan smärtor.
Men nu reducerades cytostatikan i måndags.
Har haft ont men inte de fruktansvärda smärtorna som jag hade i förra veckan. Har väldigt mycket klåda i fingrar och tår när smärtorna börjar avta.
Inte säkert att smärtorna hinner försvinna helt innan måndag då jag ska ha nästa cytostatika.
Klarar det mesta på egen hand nu men behöver ändå hjälp med vissa saker. Jag är envis och "kan själv" men jag har fått ge mig ibland som efter ett tag när jag ex försökt i 20 minuter att få på stödstrumpor utan framgång!
Det tråkiga i det hela är att en sänkning av cytostatikan gör också att metastaserna kan växa.
Inte sagt ATT de gör det men risken är större att de gör det!
Kan bara hålla tummarna för att de varken växer eller sprider sig trots denna sänkning!
Har dock mer konstant ont på min vänstra sida så eventuellt blir röntgen tidigarelagd!
Nu börjar hösten så smått infinna sig men än sålänge har vi här i Skåne rätt hyffsat väder!
GLÖM INTE ATT ANDAS
Glöm inte att andas....
Det är titeln på en bok! 
Jag och maken var inbjuden på en smygrelease av en bok skriven om Emma Pettersson.
Det var en trevlig tillställning och det var underbart att träffa tjejen igen men även hennes mamma och syster.
Jag minns när jag såg henne första gången. Hon är jämnårig med min ena son.
Jag kunde inte förstå hur någon kan göra så mot någon annan människa.
Vill du läsa mer om vad som hände Emma kan du utan problem googla t.ex "Emma Pettersson Näsby fält" och då får du också fram händelsen runt Emma.
Men nu har hon gett ut en bok och hennes spökskrivare var och intervjuade mig (och flera andra) inför denna bok.
Emma kallar mig för Cia (vilket många av mina vänner också gör) och därför är det också det namnet som används på mig där jag nämns i boken.
Det medföljer även en cd i boken och låtarna är väldigt bra och mina tårar kom när jag lyssnade på dem! 
Jag rekommenderar verkligen boken! 
VIRITUAL WORLD
Vi blev hembjudna till min äldsta son för att fika och testa en ny grej.
Hann komma in, säga hej och så fick jag en "hjälm" på skallen med glasögon och fördes in i en viritual world.
Där stod jag mitt på golvet med hjälm, hörlurar och handkontroller.
Mitt första uppdrag var att döda zoombies
Sen fick jag i uppdrag att desarmera en bomb. Det var betydligt roligare än dess zoombies. Men jag hade svårt att hålla reda på alla knappar.
Och när jag såg ett skrivbord i den virtuella världen så var jag på väg att lägga kontrollen där så detvar tur att man hade dem fast om handlederna! 
Sonen skickade även in sina syskon och min make in i denna värld!
Måste medge att det såg lite kul ut när de andra fäktade hejvilt efter zoombies. Så kul kan det väl inte ha sett ut när jag fäktade....???? Eller?!
Måste medge att det var en intressant sak att prova på och det vill jag gärna testa igen!
ROSA TJEJ-MC KORTEGE
Efter Lydiagården var det en rosa tjej-mc kortege.
Här kan du läsa lite om dem: http://www.noje.se/visa/e3187844
Det står om dem även på Facebook och det är enbart tjejer som kör i kortegen.
Jag var inte anmäld då jag inte visste om jag ens skulle klara av att köra alls.
Så jag och en kompis tänkte att om vi tog oss fram i etapper så skulle jag nog klara det.
Och det var helt underbart att få vara ute och köra.
Vi bestämde att köra ihop med några fler och vi for tillsammans till Tydinge där starten gick för alla tjejer som skulle köra i kortegen till Kristianstad.
Vi körde och ställde oss i en rondell (med polisens godkännande just denna dag) och såg dessa mc-tjejer komma!
Det var fint att se och vetskapen att de samlar in pengar till bra saker gör mig varm.
Jag och min kompis avvek från gänget vi körde med efter ha sett kortegen.
Vi körde vidare till Åhus och åt glass, jag gick på Åhusbryggan och var nere vid vattenbrynet och kände på vattnet (iklädd mc-kläder).
Vädret var ju superfint sommarväder med massa sol!
Sen började jag känna av tröttheten så det var att bege oss hemåt.
Men det var en ljuvlig dag. 
Kanske jag kan hinna köra någon mer gång innan hösten kommer.
Här kommer jag på min älskade lilla mc....Yamaha såklart
LYDIAGÅRDEN, JAKOB HELLMAN, BRÖLLOPSDAG o SMÄRTOR
Jag har inte haft skrivtorka men jag har haft fullt upp.
Fick behandling några dagar innan jag begav mig till Lydiagården i Höör.
Lydiagården är en cancerrehabilitering. Man får komma dit i 5 dagar.
Läs gärna om den här: http://www.lydiagarden.se/
Jag var i en grupp för både män och kvinnor och vi hade alla kronisk cancer.
Det var föreläsningar, gruppsamtal, jättegod hemlagad mat, trevlig personal och en underbar natur.
Så vackert och framförallt så var det tyst där.
Man kan få pyssla i "krea-rummet" om man vill det. Jag målade 2 siden-scarfsar till en kompis som snart fyller år. Och så testade jag att göra en slips till maken.
När jag kom in i föreläsningsrummet hängde där en kalender jag kände igen. Så jag bläddrade genast fram bilden på mig själv....så nu fick det tillfälligt bli februari månad för det var den månaden jag var i kalendern.
Tyvärr beslöt sig min kropp för att just denna gången skulle nervsmärtorna slå till riktigt ordentligt.
Detta gjorde att jag knappt kunde gå och hade sån smärta i fingrar så jag hade svårt att hålla i bestick.
Att ta bort mina örhängen var en omöjlighet för att inte tala om att ta av/på stödstrumporna som jag behöver ha nu när fötterna börjat svullna också.
Läkaren på Lydiagården ökade på med smärtstillande men det gillade inte kroppen för den svarade med att ge mig yrsel, illamående och en enorm trötthet som svar på det. Fick avbryta dessa tabletterna!
Sökte min onkolog men först på fredagen fick jag tag på honom.
Då beslöts det att cytostatika-dosen ska sänkas och så får vi se om jag fixar det. För mer smärtor ska jag inte ha för risken att de blir permanenta är stor.
Ena kvällen fick vi även lyssna på Jakob Hellman och hans fru Karolina. De hade ett trevligt framträdande för oss.
Avslutades såklart med låten "vara vänner" som Jakob slog igenom med.
Här är den om du vill lyssna på den: https://www.youtube.com/watch?v=eOSz-CJ8kOI
Utöver mina smärtor så hade jag en bra vecka på Lydiagården.
Hade 3-årig bröllopsdag när jag var på Lydiagården men denna firades inte.
Får väl ta igen det en annan dag!
Vila på en bänk var skönt
Så blev det februari helt plötsligt för där var ju jag på bilden
Mitt lilla krypin.
Jakob Hellman och hans fru Karolina.
Bröllopet för 3 år sedan. Visste inte vad ungdomarna gjorde bak våra ryggar förrän vi såg fotot
Foto: http://fotograflottajohansson.se/