CIJAS blogg-bo
TILL LÄKARE MED SVALGET OCH SEN TILL BRO
Fick skjuts till jobbet idag. Har ju ingen bil att ragga runt med tack-vare de äckliga lössen i Kristianstad som förstörde den! 
Efter jobbet så traskade jag ner till stan, gick lite i butiker men hittade inget av intresse.
Postade brevet till onkogenetiska mottagningen. Det var mer information de behövde om släkten! Tar sin tid att få ihop det där släktträdet för att se om min cancer är ärftlig.
Väl på vårdcentralen så slutade det med att det skickas en remiss till sväljröntgen. Och för min höft så blir det en kortison-spruta till.
Att det ogärna ges när man har waran var för blödningsrisken är så mycket större. Men jag hade waran förra gången jag fick det och det blödde inget.
Men den läkaren som gav mig sprutan då....ja hon har slutat jobba där 
Så det blir en annan läkare som kommer att ge mig den.....och jag som är misstänksam mot alla som sticker en nål i mig! Nåja, det blir inte än för de hade inga tider.
Efter jag varit på vårdcentralen så gick jag till möte med BRO. Jag är medlem i Victoria-föreningen.
Fick gå lite tidigare så jag hann med bussen hem.
Nu blir det snart att hålla kväll 
Vill du stödja bröstcancerfonden?
Klicka då här:
http://www.bro.se/subpageB.asp?nodeid=72582
VÄRLDSCANCERDAGEN 4 FEBRUARI
Igår var det världscancerdagen.
Jag och maken var i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad på ljusmanifestation i samband med detta.
Det var sång och musik, lite tal, vi fick tända ljus och det avslutades med fika. 
Niclas Timmerby var där och sjöng ett par låtar. En av dem heter "A hero with the power of a star” och finns på Spotify, iTunes och Amazon. Alla intäkter från lyssningar går oavkortat till Barncancerfonden.
Låten har skrivits specifikt för en familj med sin tvååriga son Alfred har nyligen diagnostiserats med AML och påbörjat en behandling, som ofta sträcker sig så långt som över två år. Niclas Timmerby är en nära vän till familjen och han har skrivit låten för att försöka sätta ord på det som de går igenom.
Här är lite bilder ifrån detta.
Tänder mitt ljus
#Heligatrefaldighetskyrkankristianstad
VAD ÄR DET I STRUPEN???
Började dagen med att bege mig till medicinsk yoga.
Precis innan jag skulle ge mig iväg så satte jag i halsen när jag skulle svälja frukosten.
Hostade förtvivlat och landade till slut på golvet då all energi gick åt till att hosta och ingen enrgi var över till benen.
Så idag gjorde jag slag i saken, ringde vårdcentralen och har fått tid till läkare redan på måndag.
Har haft som en liten knuta i halsen sedan strålningen. Ni vet såndär knuta som inte syns (iaf inte utifrån) men är som om man har en liten boll i halsen.
Hört av andra att de också har haft det så efter strålningen.
Men nu är det 1 år sedan jag strålades och det har inte blivit bättre utan bara blivit värre.
Jag har fått sämre röststyrka, är ofta hes i rösten, får harkla mig en hel del, sätter väldigt lätt i halsen och är öm utanpå halsen.
Det gör att man drar sig för att äta. Visserligen har jag ökat 16 kilo under min sjukdom så där är att ta av men det ska ändå inte vara så här.
Det gör tyvärr INTE saken bättre att jag började söka information och landade på ordet"strupcancer"! 
Så nu far cancer-trollen runt i mina tankar. Är glad att jag fått tid redan på måndag till läkaren så man får veta mer och vilka undersökningar som ska ske.
Efter yogan tog jag mig till en väninna och hennes 2 hundar. Vi kikade på en djurfilm på Tv.
Sen bar det hemåt och nu sitter jag här, skriver och väntar på att maken ska komma hem.
NÅL I PORTEN.......känsliga tittare varnas!
Åkte till Vårdcentralen idag för att få min venport spolad.
Detta ska ske var 12:e vecka enligt ordination från det sjukhus jag har fått porten insatt av.
Men det blev inte så.
Sköterskan försökte sticka 3 gånger in i porten men misslyckades varje gång och hamnade vid sidan om.
Kom inget blod när hon drog tillbaka sprutan och när hon försökte skjuta in vätskan kom den liksom direkt in i kroppen vilket sved rejält! 
Till slut gav hon upp. Kan inte neka till att jag blev rätt lättad samtidigt som jag kände att det hade varit bra om det hade blivit gjort.
Hon ringde onkologen men de har fullt upp med att ta hand om andra cancerpatienter så de hade inte tid med mig.
Så är det ju tyvärr på flera sjukhus......ingen har liksom tid.
Men vi beslöt att göra nytt försök om 2 veckor.
Sen var det jobbedags.
Först jobbade jag mina egna 25 % och sedan arbetstränade jag en stund eftersom jag nu håller på att ska försöka ta mig upp på 50%.
Hoppas fixa detta så jag kan vara tillbaka på jobbet på halvtid lagom till 1 mars. Sår så fram emot detta!
Jag berättade om min port och besöket på vårdcentralen.
Det visade sig att en av sköterskorna på jobbet är en hejjare på venportar så jag tänkte att det lät bra att fråga om hon hade tid med mig. Hon kom i god tid till jobbet så hon hade tid med mig och min port! 
Det var lite knyckligt ibörjan men det fungerade och hon fick grepp om porten, berättade om hur hon gjorde för att få den att ligga rätt så hon kunde få nålen på plats.
Ska ta med mig denna infon till vårdcentralen om 12 veckor och så hoppas vi att det kan fixas av sköterskan där då.
Vad är då en venport?
Det är som en liten dosa (i mitt fall är den lila och heter Power Port) som är inopererad under huden och den tål att stickas i med nål många gånger.
En tunn plastslang är kopplad till dosan. Denna plastslangen opereras in i ett större blodkärl på halsen (man kan se slangen uppe vid min hals) och den leds under huden till bröstkorgen, där venporten då finns.
Man kan se och känna dosan utanpå huden som en liten förhöjning. I mitt fall är där också 3 små"piggar" på venporten. Mitt i ska man då sätta nålen och det gäller att ta den långa nålen i mitt fall för annars når den inte fram till venporten!
En subkutan venport kan användas under lång tid, upp till flera år, och man kan leva som vanligt med den.
Jag känner inte av min och glömmer oftast att den sitter där.
Här är en bild på hur nålen sätts in. Hygien är viktigt så det är sterilt.
Så här ser nålen ut.
Här är den dagens nål ditsatt och det är där du ser det gula på bilden. En nål kan sitta i några dagar men man tar bort den efter varje behandling då det ändå är 3 veckor mellan när man fick cytostatika. Och Herceptin var också var 3e vecka.
Här sitter en nål på mig som jag får behandling genom.
Jag mådde verkligen inte bra när denna bilden togs. Kan knappt förstå att det verkligen är jag som är på bilden! 
Denna dagen avslutades med en välbehövlig yoga och det var toppen!
Ute har det blåst massor, snudd på stormat och vi har t.o.m fått lite hagel.
JAG ÄR EN AV KALENDERFLICKORNA
Förra året (känns längesedan nu) så sattes ett projekt igång av en kvinna vid namn Carolina. Hon innehar även Kvinnligt Under som ligger i Åkarp.
Carolina sökte bröstdrabbade kvinnor till en kalender där alla intäkter skulle gå direkt till bröstcancerforskning som sker av Stina Oredsson och hennes team vid Lunds Universitet.
Alla har ställt upp utan att ta betalt. Sminköser, frisör, fotograf, tryckeri osv.
Det har även varit en modevisning för ett tag sedan där intäkterna också gick till bröstcancerforskningen. 
Jag är februari så snart är det min tur att synas på alla kalendrar som vi har sålt!
Kan erkänna att jag är så stolt över att fått vara med om detta! Att bli fotograferad, stylad, sminkad och friserad var jättekul. Men jag fick också uppleva enormt engagemang hos alla inblandade och vi har alla kämpat för att sälja så många kalendrar som möjligt.
Inga mellanhänder fick några pengar, inga fallskärmar delades ut utan allt gick helt och hållet till det som det skulle! Bara det kändes underbart.
Igår överlämnades checken till Stina Oredsson, vi minglade och sedan var vi och åt på restaurang Amore i Lund.
Jag åt fisksoppa som var god men trots det varsoppa lyckades jag sätta i halsen. Redde upp det själv men att ha en bit bläckfisk upphostad ända upp i näsan var ju inte det roligaste den kvällen. Men jag glömde bort att jag numera sätter lätt i halsen.
Men kvällen var helt underbar!
Kalenderns första sida......
Här är checken
Här är kalenderkvinnorna på väg att lämna över checken.
Checken överlämnas
Lite mingel-gott
På restaurang i väntan på mat
Soppan var god trots jag satte en bit i halsen.