CIJAS blogg-bo
STRUL-APOTEK OCH LIKAMEDEL
Gått några dagar sedan jag fick det tråkiga beskedet.
Har varit mycket runt mig och jag damp i backen och bara grät ett par dagar! Visste till slut inte varför jag grät ens. 
Lever jag eller är jag redan död?
Mina naglar börjar lossna nu en efter en. Biverkning från förra cellgifterna. Gör väldigt ont i vissa fingertoppar nu. Samma med stortårna.
Värken finns kvar över levern och metatsaserna trycker på revben så det är lite stökigt att försöka hitta bra sovställning. Morfinplåstret hjälper lite men jag måste ändå komplettera med andra smärtstillande. 
Kämpade på för att få rätt på nya cytostatikan och till slut fick sonen ut den på det apoteket där det inte är säkert att man får ut medicin för "chauffören kan krocka"!.
Och naturligtvis fick jag även beställa vanlig anti-må-illa medicin med för den hade de inte heller!
Sen kom jag på: Kortison! Ska jag ha kortison till dena cytostatikan?
Kontaktade onkologen och de skulle lämna lapp till läkaren och sedan ringa tillbaka.
De lämnade iallafall lapp för helt plötsligt var där kortison på min medicinlista men sköterskan ringde aldrig tillbaka så det var tur jag via en annan läkare fick veta att det var kortison utskrivet till mig!
Blir ju dubbelarbete om man ska ta sig fram och tillbaka till Apoteket för att fråga en gång i timmen eller nåt om medicinen har kommit in!
Sonen hämtade även dessa.....som han tyvärr hämtade på det värdelösa apoteket....så de prackade på honom ett likamedel.
Så tyvärr fick han lämna tillbaka dessa och be personalen titta efter om något annat apotek har det.
Japp, på apoteket på Maxi hade de rätt medicin.
Glad att jag gett sonen fullmakt att hämta ut mediciner till mig så han slipper krångla med ID-kort!
Är så enkelt för apoteket att dela ut massa likamedel och säga att "det är samma verksamma substans" men
samtidigt döljer de för folk att hjälpämnena i medicinen alltid är olika!
För två mediciner får ALDRIG vara exakt lika för då är det kopia och då lär det bli stämningar till höger och vänster. 
Vet man att man tål en sort är det dumt att byta till ett likamedel.
Och i detta fallet vet jag att jag tål en sorts kortison och jag tänker inte laborera med något annat.
Gjorde det en gång och det slutade med stora utslag och svullen tunga och ett akutbesök till läkare!
Brukar komma ihåg att be läkaren fylla i "får inte bytas" på receptet men denna gången löste det sig ändå.
Ibland känner jag mig som en tablettmissbrukare 
Foto lånat från walentine
DÅLIGA BESKED :(
Har fått besked på min CT.
Var inte det roligaste beskedet att få.
Läkaren lät så dämpad så jag tänkte först att jag redan är död!
Är det jätteilla, frågade jag!
Ja, det är väldigt illa svarade han med sin lugna stämma.
Det var som om jag slungades ut ur min egen kropp när han sa den meningen!
Jag finns inte!
Det är inte mig det handlar om!
Detta är en film....eller nåt!
Tankar for som pilar genom skallen på mig inom loppet av 2 sekunder!
Ser ut som att min kropp har blivit immun mot denna cytostatika.
På väldigt kort tid har min stora metastas nu växt ett par cm och det har dessutom tillkommit en som redan hunnit växa till sig.
En liten del av mig försökte famla efter en tacksamhet...och det enda jag kom på var att jag
blev tacksam att min CT gjordes innan utsatt tid.
För annars hade det gått 3 veckor till med denna cytostatika som är verkningslös och då hade det hunnit växa ännu mer!
Fast detta är mer än tillräckligt illa....metastaserna är oerhört snabba och aggressiva :(
Jag blir bara så ledsen.
Jag har alltså gått igenom och går igenom dessa biverkningar helt i onödan.
Vad händer då nu?
Jo, jag ska ha en annan sorts cytostatika.
Så den behöver jag få tag på inne på Apoteket då jag ska ha den i kapslar eftersom jag inte är hemma när första dosen ska tas!
Då började nästa problem.
I Sverige är det numera svårt att kunna få medicin på Apoteken. Där kan man mest bara köpa smink och ansiktskrämer.
Detta var inget undantag och medicinen fanns såklart inte där.
-"Går den att beställa då", undrade jag!
-"Jadå", sa apotekaren (hon berättade också att hon bara ryckte in och var egentligen pensionär), "men har andra apotek beställt innan vi så får de sina först och
det är inte säkert att vi får dessa då!"
-"Va? Men kan man inte ta reda på det innan? Jag behöver ju medicinen!"
-"Det märker vi när beställningen kommer!"
-"Är jag i ett U-land eller??" Jag kände att paniken började krypa i mig!
Då ryckte den andre apotekaren in och ringde för att kolla och där fanns åtskilliga tabletter av den sortens cytostatika jag ska ha så det var inga problem.
-"Puh", tänkte jag.
Beställningen gjordes och så sa jag när jag reste mig:
-"Då är det säkert den är här på tisdag"
-"Nej", svarade apotekaren!
-"Men du sa ju nyss att den ska vara här på tisdag."
-"Ja, men de kan krocka på vägen", svarade hon mig!
Då blev jag riktigt paff och jag blev också irriterad! Vad är det för svar???? 
Det hela slutade med att hon fick be om ursäkt!!
Nu är det bara att hålla tummarna att denna cytostatikan hjälper och såklart att inte leveransen ska köra och...krocka....!
Har så ont i kroppen! Och naglarna är på väg att lossna, får väl vara glad om ett par stycken håller sig kvar.
CT-RÖNTGEN
Igår gjordes en CT-röntgen på mig.
Nu så kommer den att visa om metastaserna har krymt....blivit större...ökat i antal eller fått fäste i andra organ i min kropp!
den ger också svar på fortsatt behandling framöver! Behöver cytostatika bytas?
Så det blev att dricka kontrast under en timmes tid. Sedan sattes nål i min venport och det fungerade perfekt!
Så var det dags för röntgen. Fick även kontrast i blodet och när man får detta så känner man en värme i kroppen och det känns som att man har kissat på sig!
Men nu är jag väldigt van vid detta så det bekommer mig inte något att en CT utförs på mig!
Jag är mer brydd för svaret!!!!
Men jag kan inte göra något åt det för tillfälligt så jag försöker slappna av och inte tänka så mycket på det!
CHIPS-KATTEN OCH IVÖ
Nu i helgen när jag var iväg så bodde jag hos en katt som inte är så sällskaplig av sig som den katt jag har hemma!
Men EN sak gillade den här katten och det var.....CHIPS!!!
Det gjorde inget att det bara var lite smulor kvar i påsen för då kan man försöka krypa in i påsen! 
Min katt ratar chips men älskar däremot lussebullar! 
Jag gjorde också en utfärd med ett par vänner. Vi besökte Immeln där vi åt en bit mat, for vidare till Ivö och Ivö Klack. Så fint det var där. 
Måtte det få fortsätta vara så orört i framtiden också!!! Sån underbar tystnad och nu när vi var där var det ljuvligt väder också!
BEHANDLING, MAGSJUKA OCH TAXI
Så var det dags för ännu en behandling.
De tar aldrig slut...förrän jag avlider.
Känns konstigt att säga det men så är det!
Behandlingen gick bra. Var trött på vägen hem vilket jag brukar vara då jag får så starka medel så jag somnar under behandlingen och vaknar till liv först när jag ska bege mig hemåt.
Föraren i denna sjukrese-taxin var allmänt otrevlig.
Han var uppenbart galen också för han skulle tvunget svara i sin privata mobil som han hade i fickan då mobilen ringde. Han rotade i fickan för att få fram den och höll på att köra av vägen.
När han väl fick upp luren började han gapa på sitt hemspråk som inte var i närheten av ett europeiskt språk!
Detta ledde till att han missade att tvåfils-vägen blev till en fil och vi höll på att bli inklämda! 
Jag skrek rakt ut så rädd jag blev!!!!
Han la då på luren men blev skitsur men då får han bli det.
Men jag har ingen lust att dö i en trafikolycka för att chauffören inte kan köra bil! 
Dessutom är det så att de inte får ta privata samtal och de får inte ha mobil i en hand och styra med den andra.
Ska det pratas i telefon är det headset som gäller och inga privata samtal!
På 50-vägar genom en liten by körde han på i 70 km/h trots där är 50 av en orsak (mycket barn och djur). Snacka om att skita i andra människors och djurs liv!!
Jag har åkt och jag åker en del sjukresor med taxi (får inte köra när jag har behandlingar) och när det gäller förare som inte kan sköta sig så är dessa i princip alltid förare från Taxi Kurir!
Det är trist för det finns förare från Taxi kurir som faktiskt är både trevliga och kunniga. Men tyvärr är där fler otrevliga och okunniga chaufförer än vad där är trevliga och kunniga chaufförer.
Dagen efter behandling var jag på jobbet men jag känner mig oerhört sliten. Jag älskar mitt jobb men cancern och behandlingen tar ut mycket energi ifrån mig.
För att inte prata om hur mycket energi smärtorna tar för mig.
Så efter samtal med onkologen så kommer jag att bli helt sjukskriven. Det bär mig emot men jag har ingen ork kvar i kroppen!
Läkare och Fk är inte förvånade om jag nu tillåter hel sjukskrivning för jag har vägrat innan. Har försökt in i det sista men jag får ge mig! Det gör ont i själen! Ont att veta att det går bara åt ett håll och det är det hållet jag inte vill till!
