CIJAS blogg-bo
BEHANDLING, MAGSJUKA OCH TAXI
Så var det dags för ännu en behandling.
De tar aldrig slut...förrän jag avlider. 
Känns konstigt att säga det men så är det! 
Behandlingen gick bra. Var trött på vägen hem vilket jag brukar vara då jag får så starka medel så jag somnar under behandlingen och vaknar till liv först när jag ska bege mig hemåt.
Föraren i denna sjukrese-taxin var allmänt otrevlig.
Han var uppenbart galen också för han skulle tvunget svara i sin privata mobil som han hade i fickan då mobilen ringde. Han rotade i fickan för att få fram den och höll på att köra av vägen. 
När han väl fick upp luren började han gapa på sitt hemspråk som inte var i närheten av ett europeiskt språk!
Detta ledde till att han missade att tvåfils-vägen blev till en fil och vi höll på att bli inklämda! 
Jag skrek rakt ut så rädd jag blev!!!!
Han la då på luren men blev skitsur men då får han bli det.
Men jag har ingen lust att dö i en trafikolycka för att chauffören inte kan köra bil! 
Dessutom är det så att de inte får ta privata samtal och de får inte ha mobil i en hand och styra med den andra.
Ska det pratas i telefon är det headset som gäller och inga privata samtal!
På 50-vägar genom en liten by körde han på i 70 km/h trots där är 50 av en orsak (mycket barn och djur). Snacka om att skita i andra människors och djurs liv!!
Jag har åkt och jag åker en del sjukresor med taxi (får inte köra när jag har behandlingar) och när det gäller förare som inte kan sköta sig så är dessa i princip alltid förare från Taxi Kurir!
Det är trist för det finns förare från Taxi kurir som faktiskt är både trevliga och kunniga. Men tyvärr är där fler otrevliga och okunniga chaufförer än vad där är trevliga och kunniga chaufförer.
Dagen efter behandling var jag på jobbet men jag känner mig oerhört sliten. Jag älskar mitt jobb men cancern och behandlingen tar ut mycket energi ifrån mig.
För att inte prata om hur mycket energi smärtorna tar för mig.
Så efter samtal med onkologen så kommer jag att bli helt sjukskriven. Det bär mig emot men jag har ingen ork kvar i kroppen!
Läkare och Fk är inte förvånade om jag nu tillåter hel sjukskrivning för jag har vägrat innan. Har försökt in i det sista men jag får ge mig! Det gör ont i själen! Ont att veta att det går bara åt ett håll och det är det hållet jag inte vill till!
STARKT HJÄRTA I EN KROPP SOM FALLER I BITAR!!
Har haft jävulskt ont i kroppen några dagar.
Dessutom har det varit väldigt tryckande värme och det + smärtorna har nästan tagit livet av mig snabbare än vad mina metastaser kommer att göra!
Smärtan har gått runt kroppen så jag har även haft väldigt ont i ryggen och där brukar jag inte ha ont!
Det hela har tagit hårt både fysiskt och psykiskt! Var knappt jag kom till jobbet det lilla jag jobbar men ena dagen kändes det som att jag bara var apatisk där jag satt!
Slutade med att jag fick ringa onkologen för jag stod inte ut med smärtan.
Den gick runt hela kroppen och vägrade släppa taget.
Har alltid ont på min högra sida numera (misstänker att metastasen växer) men den andra smärtan är något hemskt när det kommer! Men det betyder inte att de smärtorna jag alltid har är så roliga. De gör att jag måste ta smärtstillande även om det inte behövs i den stora mängden.
Jag ska nu skriva ner hur denna smärtan är och när den kommer för att se om det kan vara relaterat till nervsmärtor av cytostatikan. Då borde det vara återkommande samma tidpunkt efter varje cytostatikakur. Smärtan på min högra sida är konstant numera och det var den inte för ca 1 månad sedan! Men den dök upp samtidigt som jag första gången fick denna hemska smärtan så troligen har det något samband 
Tar starkare smärtstillande till natten när jag har så ont men tar jag dem på dagen blir jag yr (märker inte det på natten ju) så de fungerar inte så bra på dagarna!
Läkaren ringde mig och jag fick utskrivet sk "morfin-plåster".
Fick en ersättningsvariant på apoteket som vanligt! Eftersom jag aldrig provat dem så vet jag inte skillnaden.
Vissa mediciner vägrar jag ersättningspreparat för efter att jag reagerade på ett s.k hjälpämnen som är olika i olika fabrikat även om den verksamma substansen är detsamma!
Så nu får jag testa det här plåstret och se hur det blir för mig!
Jag försöker leva dag för dag men ibland känns det som att jag har ett starkt hjärta i en kropp som faller i bitar!!
ONKOGENETISKA
Jag och sönerna begav oss till Lund för att få besked på den onkogenetiska utredningen.
Jag har forskat fram så mycket jag kunnat på mina föräldrars båda sidor!
Resultatet av denna information ledde till att jag blev fortsatt utredd.
Det var enklare att forska fram information på min mors sida medans det var knepigare på min fars sida då han är avliden och jag inte är uppväxt med den släkten och stora delar av den bor inte i Sverige.
Den bröstcancer jag fick är inte ärftlig. Den har inte den där genen BRCA. Hade den haft den genen hade de tagit bort det kvarvarande bröstet och äggstockarna på mig för att förhindra mer cancer (å andra sidan fick jag det i andra bröstet utan det var ärftligt så det kan ske i det kvarvarande också!)
Bra att jag inte har den genen tänkte jag, då är min familj skyddad nu då!
Nej, det är de såklart inte.
De kan få cancern precis som jag fick den....utan ärftlighet! 
Och de kan tyvärr få all annan sorts cancer!
Men risken att de får en bröstcancer som är ärftlig är såklart mindre!
Men mina kommande barnbarn bör ändå kollas extra när de kommer upp mot 18-årsåldern!!
Men troligen, som denna läkare sa, så har forskningen nog då kommit fram till att man överlag ska kollas oftare när mina blivande barnbarn väl är i den åldern. Känns lite tryggt att få veta det iallfall!
Synd jag inte visste om all cancer som finns på min fars sida redan som ung för då hade det lett till att jag hade blivit kollad oftare!!!
Inte säkert att cancern hade upptäckts tidigare men oddsen hade varit betydligt större att den hade gjort det!
Att få veta om sina rötter redan som barn är viktigt!!
NAGLAR, IGELKOTT OCH BEHANDLING
Fick behandling i veckan.
Det hela avlöpte bra. Inga stopp i slangen och inga andra problem.
Men denna gången blev jag enormt trött efteråt. Brukar bli trött men inte så här illa.
Kanske jag sögs ut på energi under söndagen så jag inte hade någon kvar redan innan behandlingen?!
Denna trötthet sitter fortfarande i trots det gått några dagar!
Har så svårt att hålla mig vaken!
Har med hjälp av ett par av barnen gjort caporten oattraktiv för igelkotten. Fixade till en hörna i min trädgård för den men nehe, den hörnan dög nog inte! 
Nåja, finns andra hörnor så den kan bygga som den vill!
Ena sonen har tagit trimmern och trimmat bort hårtestarna på mig men det var knepigt att klippa med maskinen då mina strån bara smet undan så han fick kämpa med saxen också.
Så nu ser jag ut som en vithårig liten fjunig igelkott på skallen. Bättre det än att se ut som en vild struts på skallen sa någon till mig!
Mina naglar är bedrövliga nu. Använder nagelförstärkning och lite skyddande lack på dem.
HUR MÅR JAG IDAG DÅ?
Den frågan ställde jag mig själv igår.
HUR mår jag idag? 
Vansinnigt trött, har ont i skelettet (det är standard dygn 3-4 med dessa cellgifter), skakig i knäna (det brukar vara borta på 3:e dygnet men än var det kvar), nervsmärtor i fingertoppar och domningar i fotsulor (hoppas på att det ska försvinna snabbt eller iaf minska)!
Svårt att ta i saker då det gör så ont....bara att ta på kläder är ett jobbigt kapitel!
Utöver detta har jag rätt ont på höger sida (där den stora metastasen sitter) mindre ont på vänster sida och så är smaklökarna fortfarande borta!! Det mesta jag äter smakar likadant så att ge mig fin och dyr restaurangmat är ett fullkomligt slöseri med pengar just nu!
Men jag var på jobbet (såg så sliten och trött ut så flera bad mig gå hem och ta det lugnt!) och när jag kom hem så somnade jag (fick slopa mediyogan för jag stod inte upp alls) och jag tänkte att jag hoppas att jag iallfall kan köra mc på kvällen. Bara jag piggnade till lite!
Vädret var ju perfekt även om det var väldigt tryckande värme!
I värsta fall så skulle jag väl få nöja mig med att åka bakpå!!
I allra värsta fall så fick jag väl ligga i sängen och bara se på foto av mc:n!!!!
Och jag piggnade till och jag kom iväg på mc och det kändes såååååå bra! 
. Vi körde till ett mc-cafe och där passade jag på att äta en hamburgare som smakade precis likadant som vilken mat som helst!
Kom hem rätt sent men var fullt nöjd med kvällen och stöp i säng!