CIJAS blogg-bo
EN SPEEDAD NATT
I samband med varje behandling får jag massa kortison. Detta gör att hjärnan går på fullt varv och hela jag blir hungrig. 
Det gör också att man kan bli lite skakig i kroppen....ibland mer och ibland mindre! Denna gången blev det lite mer....eller rättare sagt rätt mycket mer av både det enaoch det andra!
För att undvika att ligga vaken första natten med en trött kropp, vidöppna ögon och flygande tankar så kan man till den natten slå till med en sömnpilla om man känner att det behövs (ibland går det bra att sova utan) och oftast hjälper det att ta en eftersom jag tar det så pass sällan.
Men detta glömde jag helt igår och kom på det först klockan 2 och då fick det vara så för tar jag det försent så är jag groggy hela dagen efter!
Så det blev att ligga i sängen med vidöppna ögon och flygande tankar. 
Och ungefär så här var min natt:
Behöver jag gå på toa? Vad ska jag packa med till cancerrehabiliteringen jag ska iväg på? Hur många strumpor? Vilka byxor?
Man kan ju läsa igenom sjukrese-regler i brist på annat!
MAT!! Ja huuur kunde jag glömma det?
Klart jag måste ha mat!
Magen kurrar ju. Upp och tittar i kylen men trots där är mat så är där "inget ätbart"
Godis då? Chokladpudding? Nej lär väcka alla i huset om jag ger mig på det! Fast å andra sidan.....då får jag sällskap 
Ögonen blir torra....i med ögondroppar som i sin tur gör ögonen dimmiga en stund så den stunden såg jag inget alls!!
Facebook? Ja, det kan man titta i.....var tredje minut...för o se om fler skriver och är vakna!
Hallå, ser ni mig? Jag är vaken och speedad, ska vi gå en runda ihop???
Kroppen börjar bli skakig, den följer det som brukar ske vad gäller den biten!
Men nu var det ju maten!!
Vad har jag som består av järn? Inte ett dugg mer än järntabletter just nu 
Kroppen är tung för den är trött men det struntar hjärnan i! Ögonen också för de vill knappt blinka för då kan man ju missa nåt! Vad som egentligen finns att se i ett mörkt rum blir jag inte klok på!
Behöver jag inte byta sängkläder nu?
När bytte jag sist?
Hur var det nu med vita arkivet?
Ja jag måste välja psalmer! Har ju bara ett tiotal att välja på? Kan man ha alla? Blir en lång begravning där alla sjunger sig hesa om jag ska ha med alla psalmerna!
Men hallå, jag ska inte dö imorgon så det är bäst att jag äter en nattmacka...gärna med Nutella!!!!
Nej det är nog toa jag ska på ändå?
Eller läsa en bok? Ja, det blir bra. Läser en sida och tänker"vad läste jag"? Vem är James i boken?
Det kryper i benen, myrkrypningar! Det gör ont i ena stortån, smärtan är tillbaka i den!
Ungefär så kan en speedad natt vara!
Och när jag började höra folk i huset gå upp, ja se då passade det att somna i 3 timmar!!! 
Så jag kan bara hoppas att jag kommer att sova bättre inatt! 
STUDENT, FÖDELSEDAG, FISKSPA, BEHANDLINGAR
Några dagar har gått och jag har haft fullt upp.
Inte bara med bra saker utan även med att jag varit genomförkyld. 
Vi har varit att vi firat mina syskonbarn som fyllde år. Barnens mormor var också där med sin goa hund. En avslappnad och trevlig kväll. 
Jag hade ju fått min behandling innan den dagen men det gick bra ändå. Lite sliten men var så glad att jag klarade av att vara med på kalaset. 
Gåvan de fick av oss var att jag tog med dem ut på stan i veckan för att äta lunch, shoppa till den ena och så var det fisk-spa för den andra.
Fisk-spaet var en upplevelse både för min brorsdotter och mig. 
Fiskarna var på mina stortår väldigt mycket och jag har ju grymt ont i dem. Men det konstiga efteråt var att smärtan avtog och först idag börjar den komma tillbaka lite. Men än har jag inte behövt tejpa tårna så jag får se hur det blir framåt i dagarna. De som höll i det sa att fiskarna kan märka att det är dålig cirkulation just där.
Kommer helt klart att åka på fisk-spa där igen. Var lite orolig att mina cellgifter skulle döda alla fiskarna när jag stoppade ner fötterna men de hade haft en kvinna innan där som också gick på cellgifter och då kom inte fiskarna ens nära henne. De känner av om det inte är ok. Men med mig for de direkt på tårna. Kanske den andra kvinnan var där dagen efter cytostatikan och då är där ju som mest gift i kroppen. Jag kom nån dag innan nästa behandling och då är ju giftet som lägst.
Idag var jag på behandling igen. Det var precis jag fick det denna gången för värdena var på gränsfall. Kopplade loss droppräknaren och smet iväg på lite små äventyr på sjukhuset. Men fick se till att komma tillbaka till sängen innan medicinerna slog på för då somnar jag på några sekunder! Min behandling tar några timmar då det måste droppa in sakta eftersom jag fick sådan kraftig allergisk reaktion.
Men det stör mig inte, det som stör mig är metastaserna!!! 
Nöjda brorsbarn och resten av gänget!
Jag och min droppräknare är på flykt från onkologen 
LÄKARBESÖK + BEHANDLING
Fått ingående besked om allt igår av läkaren.
Den stora metastasen på 6,5 cm står still. Av de övriga 6 metastaserna har 3 krymt lite.
Resten står stilla. Inget nytt har tillkommit!
Trots detta är jag inte sprudlande glad. Tumörerna finns ju fortfarande kvar! Jag har fortfarande samma behandling då vi kör en omgång till!! Och jag är fortfarande kroniskt sjuk!! Och jag är fortfarande dödsdömd!! Så är det faktamässigt!
Samma behandling fortsätter så länge inte biverkningarna ökar (mest nervskadorna det handlar om isåfall). Sedan ny röntgen och det är för att se om den stora metastasen har minskat! Läkaren verkade väldigt fundersam att där inte var nån reaktion i den. Kanske är det inte rätt cellgift för mig?!
En del blir lyriska om hur superbra besked jag fick och hur superpositivt det är men jag ser inget positivt alls med levermetastaser mer än den dagen alla metastaser är ett minne blott!!!
Jag vet nämligen att de kan på en vecka få för sig att växa istället!!
Jag vet att jag har redan stora biverkningar på ingång i fötter och händer och att detta kan göra att behandlingen måste avbrytas vilket gör att då lär metastaserna växa. De har inte så mycket mer att sätta in för de andra cytostatikorna kan också ge samma nervskador!
Så jag har svårt att känna superglädje!
Eller är jag för trött för att känna en "wow-extas-lycka"
MEN däremot kan jag känna en väldig LÄTTNAD att det inte spritt sig eller växt eller ökat i antal!
Fick behandling igår trots lite feber. Sänkan var lite höjd men inte "alarmerande"!
Skakig, darrig och klumpig idag. Knappt sovit inatt! Men kortisonet gör mig mindre trött idag....men imorgon kommer tröttheten tillbaka igen!
Mina cancermarkörer hade ju höjts men det är inte alarmerande.....än! Är redan illa som det är! Nya kommer att tas i samband med nästa röntgen.
HB har sjunkit ner igen så nu får jag ta en drive igen...puh, känns som om jag är på ständig jakt på järn!!!
Bjud mig inte på kakor.....det går lika bra med stuvad spenat och ägg
Läkaren ska kolla upp en sorts behandling jag har hittat information om. Han kände till den men var osäker på om den görs på just patienter som har bröstcancermetastaser! Men det skadar inte att kolla!! Jag är gärna den första att prova om det skulle vara så!
I övrigt så lever jag dag för dag. Försöker omge mig av människor som kan ge glädje och som vill mig väl.
Igår var jag på kalas, lite skruttig efter behandlingen. Men vad gör man inte för sina fina syskonbarn???
Maken skulle handla lever på Maxi idag. Men han ringde för att berätta så sa han "Ingen lever på Maxi".
Hmm....ingen lever på Maxi!!!!
UTEBLIVEN BEHANDLING
Jobbade igår. Kände mig tröttare än dagen innan så det kändes inte så bra. Kändes som att något var på väg inne i kroppen
Väl hemma åt jag lite aprikoser (behöver ju järn) och kanske de var orsaken till att magen slog bakut och jag fick massor av diarréer hela dagen?
Men så kom även febern och då förstod jag att den hade varit på ingång under dagen och att det var nog därför jag kände mig så bedrövlig.
Dock ger aprikoser knappast feber så det kunde jag inte hänvisa till dem.
Låg jag inte ner så satt jag på toa. 
Idag skulle jag haft min behandling men efter samtal med onkologen så blev det inte så.
Och jag fick veta att jag borde tagit mig till akuten igår eftersom febern kom. Men jag sa att jag hade inte kunnat komma ut till bilen ens utan att ha en toalettstol med mig i bilen!!
Imorse var febern inte lika hög men hade den varit det idag med så hade jag kontaktat akuten för att ta mig dit.
Men behandlingen blir imorgon....hoppas jag!
Idag är jag hemma och vilar mellan varven! Känner mig tilltufsad och slut 
Ska ta prover på morgonen imorgon, sedan blir det behandling och "godnatt"för under behandlingen somnar jag hårt efter en viss tid då medicinerna slår på! Sen går det knappt att få liv i mig igen förrän den ena medicinen är på väg ut ur kroppen.
Vet nu att cancermarkören ökat! Trodde att den skulle minska någongång!
Tänkte ju att canceraktiviteten skulle liksom minska....
Familjens enögda piratkatt höll mig sällskap på toa så han fick en handduk att ligga på. Rätt modig katt må jag ju säga
TORSÖ OCH BLODVÄRDE
Varit aningen urlakad efter det låga blodvärdet.
Men efter ett slit i 6 dagar med järnrik kost, järntabletter, en mage som inte var så van vid järnrik kost, vansinnigt illamående och nästan ha drömt om järnrik kost så gav det resultat.
När jag kom till sjukhuset och skulle ha min behandling så blev personalen förvånade att jag på egen hand lyckats dra upp blodvärdet så pass på så kort tid som 6 dagar!
Och det märktes för den morgonen för jag kom upp ur sängen utan problem, in till ett sjukhus för blodprovstagning, sedan hem, in med packning i bilen och begav mig till sjukhuset för behandling.
Behandlingen gick bra och sedan kom en kusin och körde min bil och mig till Torsö. Där landade jag i morbrors stuga.
Kände mig ovanligt pigg så jag var med på ett kalas hos ett kusinbarn vilket var trevligt. Där var det marängtårta och kakor! Mums! Inga problem att fika då jag fått kortison i samband med behandlingen!
Det har varit bra dagar när jag varit där. Har tillbringat en del vid havet, varit hos min moster, träffat kusiner, kusinbarn och även kusinbarnbarn
Ett par av dagarna hade jag ont och var väldigt trött så jag fick ta starkare smärtstillande men i övrigt så klarade jag mig helt utan smärtstillande. Men jag blir lite ledsen när jag inte klarar av samma tempo som förr. Jag vill så gärna vara med hela tiden!
Men inga sömntabletter behövdes för jag somnade utan probblem!
Maken var hos mig en eftermiddag. Han och min ena kusin badade...huuu, jag frös när jag såg det! 
Det var några motorcyklar som hade lite samling vid hamnen den dagen så vi var och kikade på dem också.
Mina söner kom dit en dag och de hade med sig sina kusiner. Var fullt pådrag och jag njöt av varje minut även om jag var väldigt trött.
De träffade några av sina nästkusiner också.
Känner att jag hade bra dagar på Torsö och det var mycket positivitet runt mig. Sånt behöver man!
Nu är snart björnbären mogna.....oh, jag hoppas kunna få plocka några! Är så gott
Poolhäng med kläder på!
Släkt åt alla håll och kanter 
Jag gav mig inte ut i havet, det var för kallt. Fick räcka med att gå med fötterna i vattenbrynet för min del